Stunder.

Jag vet inte om du vet,

hur mycket jag vet..

Genom dessa månader - våran resa, har jag fått se DIG. Den du är. Och du fick se mig.

Jag fick se igenom ytan, och den personen som jag trodde att du var finns inte kvar. Jo, han finns kvar, men förändrades och utvecklades till något så mycket bättre och så mycket mer..

Jag vet inte om du vet, att jag ser varje liten förändring i ditt sätt.

Jag lägger märke till små saker som du säkert aldrig tänkt på hos dig själv, och som jag inte talar om.

Jag hör varje liten förändring. Dessa pyttesmå, knappt märkbara skiftningar i ditt "hejdå" eller "vi ses". Jag hör dem alltid och analyserar dom lika ofta.

Det sägs att "actions speak louder than words". Det stämmer, men inte alltid. I ett ord kan man höra mycket, och i ett par ögon kan man se det mesta.

Det räcker med en skiftning i en mening från dig för att jag ska förstå att något har hänt. Ett annat tonfall för att jag ska veta att du är orolig för något. En tredje för att känna att något är fel. Och en fjärde för att jag ska känna att allt är bra.

Det kanske är kärlek? Jag vet inte, men jag vet att jag tittar på dig så mycket och vill lära mig allt om dig och därför lägger märke till sådant.

Tex:

Jag ser när någon fråga är viktigt för dig - Då vill du alltid att jag ska se på dig när jag svarar och du letar efter min blick.

Jag märker när du verkligen lyssnar eller när du är någon annanstans - Du "hummar" när du inte är närvarande *sweet*

Jag hör när något inte är så viktigt för dig - Du börjar prata om något annat.

Jag ser när du inte litar på mig på till 100% - Dina ögon tvekar.

Jag ser när du blir frustrerad när vi diskuterar - Du höjer rösten lite, ser uppgiven ut, och skakar på huvudet.

Jag ser när något gör dig obekväm - Du biter dig på underläppen.

Jag känner när du är uppriktig mot mig - Du får en stadig och intensiv blick.

Jag märker när du verkligen är glad - Du blir sådär pigg och skrattar alltid medans du pratar :)

Det finns så många sånadär små saker som du gör, och som jag lägger märke till.

Och jag VET att du ser alla såna småsaker på mig ännu bättre. Ofta kan du läsa mig som en öppen bok.

Ibland har jag tvivlat på dina ord, och jag uppskattar när du anstränger dig för att få mig att tro på dom igen.

Jag vet att du ser igenom mig, det vet jag. Och det får du så gärna göra för jag har inget att dölja för dig. Jag VILL inte dölja något för dig.

Min önskan är att vi ska känna sådan samhörighet att jag blir du, och du blir jag, samtidigt som vi har våra egna liv, såklart.

Jag vill att vi ska vara det där paret som förstår vad den andra menar genom en blick, eller ett ord...

Vi kan vara påväg dit, om båda vill..

Säkert hade många missförstånd kunnat undvikas om vi INTE pratade så mycket med varandra. Men samtidigt har vi blivit starkare och dessutom så avklarar vi missförstånd o sådant NU för att sen kunna slappna av och veta vart den andra står och vad den andra tycker..

Vi är båda ivriga att få det rätt, och det är viktigt för båda att veta att den andra är ärlig, och därför vill vi alltid prata om allt.

Jag tror att vi försöker lära känna varandra på riktigt (?)

Både du o jag bryr oss ju om vad den andra tycker, och visst blir det missförstånd ibland, men det är det värt för missförstånden tar oss framåt och gör att vi får en stabil grund att stå på tillsammans.

Sålänge båda vill.

När andra par börjar diskutera "på riktigt" efter något år har vi redan fått allt sådant avklarat under det första året ihop.

Vi är trots allt två (olika) människor som försöker foga oss samman och fungera ihop. Och vi gör det jäkligt bra och grundligt tycker jag!

Ungefär som när man renoverar, vi försöker få det jobbiga underarbetet ordentligt gjort för då flyter allt annat på sen och det blir enkelt när man vet vad som finns därunder.

Jag önskar av hela mitt hjärta att vi fortsätter se åt samma håll och dra mot samma riktning.

När livet varit tungt för dig har jag alltid velat göra ALLT i min makt för att det ska bli lättare för dig. Jag vill aldrig förstöra något för dig eller för de människor du tycker om.

Och även om jag inte träffat alla som du har nära, så bryr jag mig om dom. På riktigt.

Din familj är ju den som gjort att du är du, och därigenom hyser jag den djupaste respekt för dem.

I dig ingår ju din familj, och jag älskar allt du är.

Vi står ju på samma sida.