31 mars 2009

Grrr!!

HTML måste vara djävulens påfund!! Vet inte hur många timmar jag suttit ikväll och fixat och trixat med det där. Fortsättning lär väl följa..

Kom precis ut från duschen efter en hundpromenad. Jag tror vi båda är trötta och belåtna. Hon ligger iaf och sover här nedanför stolen.

Ska upp tidigt imorgon för att gå på möte. Träffade nyss en människa ute som går på samma ställe. Han verkar trevlig och det är alltid kul att vara bekant med åtminstone en som också går där.

Idag har jag gjort tusen och en saker. Skönt!
Jag gillar att ha saker att göra. Blir för rastlös av att sitta och glo på teve en hel kväll, det går inte.

Film är mysigt i rätt sällskap. Men att ha teven som ensamt sällskap, det är inget för mig.
Blir lite avundsjuk på alla som kan koppla av och dega framför den där burken i flera timmar varje kväll.
Jag får myror i benen (eller mest i huvudet) och måste göra något samtidigt.
Oftast tecknar jag framför teven. Eller skriver här samtidigt. Eller städar. Eller spelar gitarr. Eller allt på samma gång. Samtidigt som jag pratar med mig själv :)


Sovgott!



wtf?!

I en vecka har jag gått omkring och varit ledsen över att Woody Harrelson har dött. Fortsätt för guds skull läs så inte ni också hamnar i samma villfarelse!

E berättade för mig att Woody hade tagit en överdos i början av året. Hur faan kunde jag missa det tänkte jag?
Jag har gillat Mr Harrelson ända sedan han var med i White man can't jump, och tycker att han är en grymt begåvad skådis som gjort fler bra rollprestationer än vad han fått cred för.
Jag blev CHOCKAD över att jag hade missat hans död.
I en vecka har jag sörjt denna vackra fina duktiga människa, som gick bort på ett sådant tragiskt sätt.

Men hallå?!... Det var bara den lilla petitessen att E måste tagit fel på person. Förmodligen menade han Heat Ledger och ingen annan. Sorgligt iofs men det visste jag ju redan. Och jag kan då iaf inte hitta någonstans på nätet att Woody kolat.

Pucko E! Men full i skratt blir jag. Man kan inte ta fel sådär på person ju. Han var helt övertygande och typ
"Joo men det är sant jag looovar, han dog av en överdos. Vafan, hur har du kunnat missa det?!"
Hmm.. ANTAGLIGEN FÖR ATT DET INTE HÄNT?!
Tack och lov.

Sovdags.

Kudden ropar och jag orkar inte säga emot. Sköööööönt att gå och lägga sig i inte alltför dålig tid. Vet inte varför klockan på bloggen inte stämmer men struntsamma..

Ska iaf lägga mig och skicka lite extra kraft till M och hans vän som ska köra lååååångt imorgon. TUR att det inte snöar och är halt iallafall. Och tur att dom är två så dom kan turas om att gasa och förstöra miljön ;)

När jag var ute med vovven ikväll så ville jag gå i rask takt och hon i sin egen takt så jag drog en del i kopplet så att vi skulle få upp flåset och kunna gå utan att behöva stanna hela tiden.
Helt plötsligt tvärnitar hon vid nån osynlig fläck och jag får typ HOPPA över henne för att inte ramla. Precis då går en tant går förbi. Det måste ha sett himla kul ut när jag hoppade över min hund med ett skrik. Hon undrade nog varför :)

Natti.

Förresten så hittade jag mina fatlaces och behöver därmed inte försöka klorinbleka mina gamla. Woho!

30 mars 2009

Hm..

Förresten, kan man bleka skosnören med klorin? Borde väl funka.
Jag har helt oanvända nya gympapjucks i garderoben som jag tänkte börja använda.
Vår ute - nya fräscha skor.
Men skosnörena som följde med har jag tappat bort. Och jag kan inte gå och köpa ett par snören för i den här stan verkar det inte finnas fatlaces överhuvudtaget och det är såna jag ska ha. Attans...
Och jag kan ju inte gå i kritvita skor och smutsiga skosnören, no no. Går icke för sig!

Måste komma ihåg att fråga mamma imorgon. Hon brukar veta såntdär som man bör ha koll på men aldrig har :)

Funderingar..


Kom precis in från en låååång promenad. Gick runt nästan hela stan. Man hinner tänka och fundera mycket när man promenerar..

Om jag blir arg brukar jag bli asförbannad på en sekund. Jag tänder på alla cylindrar och blir vrålarg. I två minuter, sen går det oftast över.

Men när jag blir ledsen så fattar jag det ofta inte själv. Eller så visar det sig som ilska i två minuter sen så tror jag att det är över. Men sen upptäcker jag efter en dag, en vecka, en månad eller vad det nu kan vara, att jag fortfarande får en klump i halsen när jag tänker på händelsen och att jag fortfarande är så himla ledsen, utan att jag ens förstått det själv..

Varför blir det så? Varför kan man inte bara släppa en sak efter att man pratat igenom det? Typ som när man bråkar så går det ju alltid över och blir bra bara man snackar igenom det. Men inte när man är ledsen. Då verkar det ju aldrig gå över riktigt, trots att man pratar om det. Och fast människan gör allt för att man ska bli glad igen.

Just det där ledsna vill liksom inte gå över helt, trots att det inte är någons fel. Jag blir förbannad på mig själv för att jag inte kan sluta tänka på det!!!

Jag förstår personen och är inte alls arg. För det GÖR jag. Jag förstår personen, och jag VET varför det blev som det blev.
Jag har nästan alltid satt andra människors välmående framför mitt eget. I och för sig är jag ganska glad att jag gjorde det just denna gång, det kändes bra att jag kunde stå tillbaks för att någon annan skulle få sin vilja igenom.

Men jag blir ändå så jävla ledsen ibland..
Konstigt.

Äsch det är som det är och imorgon är jag säkert glad igen! De flesta saker går ju över efter ett tag.

Ibland verkar det inte hjälpa trots att man pratar om det.
Men vissa saker kanske har satt sig för hårt för att man någonsin helt ska kunna sluta vara ledsen. Det kanske blir bättre, men inte helt bra.

Well well, jag är inte ledsen någon. Bara över.. allting liksom.
Och jag mår oftast bättre efter att ha fått ned känslorna i skrift.
Ibland när det inte hjälper att prata prata och prata, så kan det hjälpa att skriva lite.

Sparka mig!

Geeeeee mig en spark i rumpan så jag tar mig i kragen och städar upp i denna röra! Det är så mycket ökenbollar under sängen att man får skämmas. Och är man smått pedantisk så blir vovvens hårtussar till äckliga smutsberg i mina ögon. Suck..

Jag måste dammsuga, torka golv, tvätta, plocka ihop, damma, gå och hämta paket, laga riktig mat för en gångs skull, sortera kläder, lämna in papper...
Ja, jag har mycket att göra men först måste jag ta en kopp kaffe. Eller två.
Och en cigg. Eller två.
Och ringa mamma! Det är viktigt.

Egentligen gillar jag att ha mycket att göra. Jag gillar bara att klaga också ;)

Drygtider.

Såhär trötta är nog både M och jag idag.

Gick över till M igårkväll när han hade slutat jobbet vid tio.
Vi har alltid mycket att prata om när vi ses. Ni vet när man VILL prata och lyssna för den andra har så intressanta o roliga saker att säga.
Likadant igår, och det blev rätt sent. Eller, väldigt sent innan vi somnade.

Men då både var lediga idag så gjorde det inte så mycket, man kan ju faktiskt ta sovmorgon. Jo tjena... jag vaknade av att hans mobil ringde och han var tvungen att jobba idag också. Suck... Stackars M.
Jag hann knappt vakna innan jag var tvungen att pallra mig hemåt då han skulle iväg på en gång.

Snacka om att vi har ett såntdär ses-över-en-natt-då-och-då-när-det-finns-tid-över-förhållande.
Men, det är inte hans fel. Han måste ju jobba. Och han försöker verkligen ta sig tid för både sin familj, vänner, och mig. Tyvärr har ju dygnet bara 24 timmar sist jag räknade efter.
Han sa typ "Var glad att det inte är du som behöver iväg och jobba"
Och det är jag ju såklart. Men jag tycker fortfarande det är lika pissigt för HANS skull..

Jag tycker han är jätteduktig som får allt att gå ihop trots sina skumma tider. Jag förstår inte hur han orkar. Själv skulle jag aldrig fixa det.
Det är ju värst för honom eftersom det är han som får stå trött som en zombie dan efter på jobbet.
jag är glad att jag inte är en sådan tjej som behöver umgås med killen 24 timmar om dygnet för att vara nöjd.

Och detta är väl det enda positiva med att vara arbetslös för mig. Hade jag haft ett jobb så hade det aldrig funkat då vi mest ses när han kan. Dvs sena kvällar och nätter.

Men, kärlek är kärlek, och det är fint att han gör så gott han kan. Jag har dessutom förmånen att kunna sova en sväng under dagen. Det kan ju inte han, stackarn..
Ibland skulle det bara vara så skönt att kunna ta en fika, eller en promenad på en dag, och utan att behöva boka in det en vecka i förväg.
Det är inte hans fel, och inte mitt. Det är bara som det är..

Och när vi ses har vi ju himla roligt och trevligt så det uppväger de dryga tiderna.
Tack för igår Baby, och förlåt om jag höll dig vaken alltför länge med allt babbel <3

haha stackarn...

Haha lyssna på det här då.

En kille hade åkt med sitt fotbollslag till England. På kvällen gick de ut och drack öl och killen ställde sig och pratade med några tjejer när han plötsligt rapade, och utbrister
"-Excuse me, I always rape when I drink"

Klockrent!

29 mars 2009

Nyfiken.

Haha det är inte bara jag som är nyfiken..
Jag skrev till M igår att jag skulle visa honom en sak på datorn ikväll. Tänkte att det kanske är dags för honom att se att han faktiskt figurerar på min blogg då och då, om än bara som en hemlig liten bokstav :)

När jag vaknade hade jag fått sms "Ring mig är du ser detta". Trodde det var något allvarligt som hade hänt, men det var bara M som ville veta vad jag skulle visa på datorn. Haha, han är nästan mer nyfiken än mig ibland.
Men bara nästan..

Bortskämd.

Drömde inatt att min hund (Julia) kunde prata haha.

- Vill du ha torrfoder eller pannkaka till frukost Julia?
- Jag vill ha torrfoder, dina pannkakor är så torra matte.
- Öhh.. jaha. Skyll dig själv då.
- Jag tycker bättre om när E eller din bror är här. Dom gosar med mig mer än vad du gör.
- Öh.. jahapp.. flytta dit då.. dumma hund.

Jag vaknade och hade världens skuldkänslor över att Julia inte ville bo hos mig haha. Hemska dröm!
Nu fick hon torrfoder OCH pannkakor till frukost. Bortskämd dam det där..


Min pajas.

Skräcknatt.


Min grymmaste vän E har varit här. Vi skulle passa på att ha skräckfilmskväll nu när han är i stan och han hade fixat hem massor av läskiga filmer, men naturligtvis bangade jag av ren rädsla efter första, så det blev bara en.

Well, det blev bara en skräckfilm (The Frontier, helt skruvad. Blod och freakshow. Blä!), men många timmars prat. Me like!

E är en helt underbar vän. Han är en såndär vän man inte behöver låtsas vara glad inför eller spela pigg när man är helt off the record. Dessutom promenerade han min hund så jag slapp bara för att jag var trött och frös. Så himla snällt.

Mina vänner är få men underbara.

Natti.

28 mars 2009

La Familia.


Jag kan ärligt säga att jag har den bästa familj man kan önska sig.

Jag vet många som inte alls har den där naturliga familjekänslan, och jag tycker det är jättetråkigt och blir ledsen för deras skull. För mig har familjen alltid varit den stora tryggheten.

Jag menar inte att dra alla över en kant men ofta kan jag tycka att i många utländska länder så är familjen/släkten så väldigt mycket viktigare än i Sverige. Man har en helt annan sammanhållning och man håller varandra bakom på ryggen på ett naturligt sätt som inte är alltför vanligt i Sverige.

Jag har haft en bra uppväxt med bra förebilder och där artighet, tacksamhet, och omtänksamhet är viktigt. Det har verkligen format mig som människa och gett mig värderingar jag är mycket glad för idag.

Rensning.

Nu har jag grejat med inställningarna på bloggen så att kommentarerna inte syns längre.

Det är INTE för att jag inte blir glad av era ord, såklart, utan för att jag vill känna att jag skriver för min egen skull och inte för att få feedback av eventuella läsare.

Kanske ändrar jag tillbaks det senare men just nu får det vara såhär en tag framöver.

Jag har också raderat vissa äldre inlägg. Dumt kanske, men ville rensa upp lite bland gamla känslor, inlägg, och onödiga ilskeutbrott :)

Tappa fotfästet.

Vissa människor gör att man tappar fotfästet litegrann. De ändrar den bild man haft utav hur människor fungerar.

Det låter alltför klyschigt att säga att vissa människor river murar man haft omkring sig, så det skriver jag inte. Men vissa kan konsten att pilla upp ett hål i murbruket och på något sätt ta sig in där utan att man själv riktigt har förstått hur det gick till.


Jag har en underbar människa i mitt liv, M.
M skämmer bort mig så till den milda grad att jag ibland undrar om jag drömt hela mitt liv och egentligen är en prinsessa?
Jag nyper mig i armen och undrar om verkligheten är på riktigt.


Materiell orgasm.



Shoppingdjävulen har fått mig i sina klor.

Han tvingar ner mig på stan, och tvingar upp min plånbok ur väskan trots att han vet att det är långt till den sista. Och han är dessutom jäkligt snabb på att dra det där kortet. Zip zip så är det betalt och klart.
En hemskt lurig filur den där shoppingdjävulen. Ska ta ett snack med honom i dagarna.
Jag har en shoppingdjävul i mitt liv i mänsklig skepnad också. Som skämmer bort mig till tusen med prylar och saker. Jag har aldrig, i hela mitt liv, blivit så bortskämd. Det är så man skäms..Men ack så lycklig han gör mig!