Långt..

Usch varit en lång o ganska dryg dag.

Men på onsdag kommer min lilla dröm att gå i uppfyllelse. Jag ska få åka till KOLMÅRDEN!!!!!!!!
Eller ja, jag vet inte om vi åker längre, just nu känns det ju inte som att vi kommer göra det men.. får se.
Jo, nu har jag precis pratat med M och han ville fortfarande åka.
Jipppiieeeee!!!!!!

Jag o M har tjafsat. Eller, jag har gjort honom JÄTTEledsen och nu funderar jag över vad jag kunde gjort annorlunda.
Har precis pratat med honom i telefonen och jag förstår vad jag gjorde fel nu. Hoppas han tar mitt förlåt. Ibland gör jag nog dumma saker utan att tänka på det. Som det här med att säga "granne" ist för namn, det är verkligen inget jag tänkt på förut, men inser att det kanske låter dumt :/
Han tycker inte att jag behandlar honom som en pojkvän ibland. Det sved att höra och jag måste kanske hitta nya vägar att visa kärleken på isf. Jag vill ju att ALLA ska veta hur mycket jag tycker om honom och jag är stolt över att han är min pojkvän. Det är bla därför jag skriver så mycket om honom. Men det viktigaste är ju hur han själv känner att jag beter mig och jag får försöka på något nytt sätt.

Han sa också att jag gillar uppmärksamhet från andra. Men det stämmer definitivt INTE, och det har jag skrivit förut om på bloggen också.
Jag har aldrig haft svårt att träffa killar, däremot BRA killar. Vissa tycker att jag ser bra ut och gillar mig, andra inte. Och det är verkligen inget jag bryr mig om. Visst värmer komplimanger, men bara om de kommer från rätt person och av rätt anledning.

Jag har aldrig varit någon uppmärksamhetstorsk, jag vet redan vem jag är o har aldrig letat bekräftelse på det sättet, varken förr eller nu.
Jag vet inte om han verkligen tror på det (eller så är jag jättedålig på att visa det tydligen) men han får mig faktiskt lycklig. Med honom känns det alltid som att man kan andas lättare och slappna av.
Ofta tror han att jag är trött när jag egentligen slappnar av och verkligen NJUTER av att kunna slappna av. Jag har skitsvårt att varva ner, men med honom går det.
Han gör mig sådär glad inombords. Det är han jag har framför ögonen när jag vaknar på morgonen. Och det är alltid alltid alltid han jag tänker på innan jag släcker lampan och somnar.

När M ler sådär härligt, när jag får honom att skratta från hjärtat eller när han hör något roligt så han skrattar, då blir jag så jävla glad alltså. Det är sjukt hur lyckligt glad jag blir när han skrattar. Det finns inget jag älskar så mycket som hans ärliga skratt.
Ditt leénde - Kärlek.


På måndag ska jag till Falun för att lämna ett nytt cellprov. Förra gången jag gjorde det för 3 månader sedan hade jag cellförändringar (som i sin tur kan vara förstadie till cancer) på livmodern.
Jag är LIVRÄDD för vad det ska visa på måndag.. Ja usch vad nervös jag är.
Jag talar aldrig om för människor omkring mig hur rädd jag egentligen är för döden. Jag vill inte att de ska veta att jag är rädd. Det känns så fånigt. Samtidigt märker de att något är fel medans jag försöker slingra mig ur och inte berätta.
Men.. jag känner att det kommer gå BRA på måndag.


Nej usch jag vill bara att allt ska vara BRA, på ett ärligt och äkta sätt. Från och med nu vill och SKA allt vara bra helt enkelt. Livet, kärleken, hälsan.
En hel sommar ligger framför oss och vi ska först till Kolmården (fatta Kolmården liksom!!!!), och sen ska vi fiska och få en gädda med inåtvända tänder, och festa och mysa och promenera och åka på roadtrips och älska med varandra överallt! Haha!

Jag älskar att leva!


Nu ska jag måla en tavla till min mamma, sen sova.

Goodnight, sleep tight, don't let the bedbugs bite.