åh..

Alltså.. efter år med dåliga killar träffar jag helt plötsligt den finaste mannen av dem alla.

Jag har haft en obeskrivlig tur och kan inte i ord beskriva hur mycket jag uppskattar att han är just den han är.

Inga spel, inga lögner, inga konstigheter.

Allt han gör för mig och allt han säger, hans kramar och varma närhet, det är allt detta som får mig övertygad om att det är han och ingen annan som gäller.

Han är min kärlek!

Allt dåligt som hänt förut bleknar liksom när han ger mig nya vackra minnen att fylla mitt liv med. Med honom öppnar sig en ny värld och jag är så glad över att han vill ta med mig in i den.

Idag känns det som att vi pratat om ALLT. Alla småsaker är ur världen och för första gången känns det som att jag kan släppa gamla missförstånd på riktigt och bara få njuta av denna vackra människa, och av varandra.

En skön känsla av att allt mellan oss är rent, öppet, ärligt och bara så fyllt utav kärlek utan baktankar. Där vi kan vara oss själva och vila i vetskapen om att det vi har är ömsesidigt och vackert.

Jag tror vi har något speciellt.

Tillsammans är vi starka.