30 maj 2009

Dikt.

Älvorna sjunger och dansar på vatten,
De ljuva rösterna skär genom natten.

Och månen den lysa på himmlen så klar,
Den minns hur det var i gammla da´r.

Då står hon i virvlande vindar på hed,
Med stora, glänsande ögon hon kved:

"Jag förlåter dig för allt du har sagt,
Och för de sista veckornas förakt,

Om vi hela natten bara står i vinden,
Du har mig i din famn och kysser mig på kinden.

Då återvänder jag till dig, och du ska för alltid älska mig."
När de sista orden ekade genom natten,

Och älvorna slutade dansa på vatten.
Då stod vi bara där i vinden,

Du var i min famn och jag kysste dig på kinden...
Av: Kadri Wiikholm. En underbar natt.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar