Finfint.

Hade en supermysig och galet skön dag igår. Jag är lika bortskämd som en liten snorunge. Men det var härligt, och roligt.
M får mig alltid att skratta så jag får ont i magen.
Längtar redan efter honom. Är, som ni antagligen redan vet, helt galen i den där mannen..

Nu får jag snart kaffebesök av Herr Petrus Torskus!
Måste diska lite först bara, annars kanske han ställer sig o gör det. Han har en förmåga att göra sånt, bara för att.

Och så ska jag påbörja en tavla med mina nya akrylfärger (Tack älskling) till min mamma!

By the way, Treo rocks!

Hm..

Oh jag är inredningssugen! Men vet inte riktigt vart jag ska börja eller göra. Kanske byta gardiner, men då är det ett måste att tvätta fönstrena först och den lusten finns inte riktigt.
Hmm..
Eller, så ska jag ta mig ut på en promenad. Eller slänga i en hårinpackning några timmar under tiden jag tokstädar.
Möjligheterna äro oändliga, och jag den mest veliga!

våffels.

Bloggar från M's superdator. Eller, superskärm heter det kanske. Den är så stor att man måste vrida huvudet fram o tillbaka för att se raderna man skrivit. Ser ut ungefär som när man tittar på tennis. Ja, det ser nog till o med ganska dumt ut. Men häftigt, det är det :)

Haft en seg dag med massa ont i benen. Får lust att amputera dom där såkallade benen och skänka till nån bättre behövande. Måste nog söka läkare om det inte blir bättre snart.
Iaf, varit en seg dag som sagt, men så fort jag kommer hem till min älskling är det som att man kan andas sådär lätt o glatt igen.
Konstigt men underbart att vissa har sådan positiv inverkan på ens mående.

Nu ska vi strax äta våfflor. Och jag har till o med gjort dom UTAN ägg bara för M's knäppa, men roliga, idé om att höns är snuskdjur haha..

Jag vill lägga ett ord för Jennie som har den eminenta bloggen www.vantabebis.blogspot.com/ för hennes alltid så supergulliga och värmande kommentarer.
Kika in där vet ja!

Sadness..

Usch jag saknar min vovve :(

Först var det skönt att få vara lite hundledig. Slippa känna skuldkänslor när jag lämnade henne ensam på kvällen.

Men nu känns det bara SÅ tomt på dagarna. Jag saknar hennes dryga tassar som hon alltid skulle lägga upp i knäet, och den där superglada blicken o fladdrande öron när hon fick gå ut..

Hon är världens mest tacksamma, snälla, och ickekrävande hund.

Om jag tänker på hennes bästa (vilket jag såklart gör) så är det absolut bäst att hon bor hos mina föräldrar nu när hon inte längre kan gå i trapporna. Hon lever lyxliv därute. Får springa löst, gå i skogen, bada, slippa trappor, gosa...

Men för egen egoistisk del så känns det tomt. Hon tvingade mig att komma ut på promenader och det saknar jag också.

Och föräldrarna flyttar snart in till deras lägenhet (också med trappor), o då vet jag inte hur jag ska göra. Min vovve blir åtta år men är pigg som 4 om man bortser från hennes leder och ena ben. Och det finns ingen möjlighet att jag kan bära 34 kilo hund upp o ned för tre trappor, minst åtta gånger om dan.

Sorgligt känns det.

Jag trodde inte jag skulle sakna henne så mycket som jag gör. Eller, sakna livet hon gav mig. Rutiner, promenader, ansvar, gos..

Vill bara krama henne och säga förlåt för att jag inte kan ge henne det hon behöver :(

Eller för att jag ger henne det hon INTE behöver, dvs dumma jäkla trappor..

Tack baby.

Åhh, älskade M kom med mat och glass till mig, trots att han jobbar. Han är världens bästa.

Jag har det så himla bra!

Kärlek,

på hög nivå.

Övning.

Mohaha ikväll ska jag äga på Guitar Hero. Eller inte.
M är vrålduktig, spelar på proffsnivån som den värsta guitar hero! Ja, jag vet, dålig ordvits. Men imponerad av hans skillz, det blev jag! Han kan allt den mannen.

Men fy sjutton vad jag ska koncentrera mig och träna. Ni vet när man får för sig att man ska bli grym på något så kan man inte ge sig förrän man verkligen ÄR grym också. Iallafall jag.
Jag fattar inte ens vilka färger som är vilka och får panik och blir skitarg när det inte funkar. Men nu, nu jäklar!
I vinter är det jag som äger på det där spelet, tro mig. Självförtroendet är på topp. Åtminstone till första psykbrytet när jag blandar ihop färger o knappar, då byts kaxigheten ut mot ren ilska!
Grr...

Samma sak när jag kom på att jag ville lära mig spela vanlig akustisk gitarr för nåt år sedan. Hade aldrig spelat förut och höll på att bli GALEN i början när jag satt och plinkade timme ut o timme in utan att få till det. Men var såååå lycklig när jag kunde ta ett C utan att det lät falskt haha..
Nu går det som en dans. Well, nästan iallafall. Övning ger färdighet.
Och det är KUL att lära sig nya saker!

Tack!

Jag fick precis en lyx-mozzarella-ciabatta.

Mums och fybubblan vad god den är!

Man borde få leva på mackor.