Ibland behöver man reflektera en stund..

Har suttit och försökt måla ett bra tag nu men tankarna är hela tiden på annat håll och jag kan inte koncentrera mig på målningen.

Jag hade många vänner i min förra stad. Ibland kan jag fortfarande tänka på den staden som "hemma", trots att jag inte bott där på flera år. Jag kände mig trygg där. Gick man ut på stan så fanns det alltid folk man kände. Man var tjenahej med alla.

Jag bröt med alla vänner där (och med flera vänner o bekanta även i denna stad jag bor i nu), för att få ett bättre liv.
Alltså, det är en sak om man har vänskapsförhållanden som rinner ut i sanden pga av att man växer ifrån varann.
Men det är en helt annan sak att ta ett aktivt beslut att bryta med dom man känner. För på något sätt identifierar man sig genom sina vänner. Och att klippa kontakten helt, från en dag till en annan och trots att man inte ogillar dom, det är ganska hårt.

Samtidigt är jag glad att jag vågade. Och jag har insett att min längtan och hopp efter ett annat bättre liv måste ha varit ganska stark för att orka göra något sådant. Klippa all kontakt och sen bara flytta. Jag ville verkligen få något bättre och visste att det inte skulle hända i den omgivningen jag hade då.

Många människor är så dömande. De förstår inte att man omgett sig med vissa människor pga att man var mer eller mindre tvungen. De hade hållhakar på en som man inte kunde bryta just då. Man var så illa tvungen att umgås med dom för att klara sig själv och INTE för att det var kul.

Jag måste ha en sådan djup tro på ett bra liv, annars skulle jag gett upp för längesen.
Mycket tack vare min familj tror jag. Att se dom fungera och ha ett tryggt och fint liv utan varken droger eller alkohol tror jag gett mig hopp om att det faktiskt existerar.

Det är inte bara att sluta. Det handlar om att helt byta livsstil, byta umgänge, byta vanor och bryta ovanor. Göra om hela sitt liv.
Att ta första steget ut i något som är helt okänt. Något man glömt bort hur det är att leva i. Man vet inte hur man ska bete sig. Man vet inte hur man rör sig bland folk överhuvudtaget. Alla såna självklara saker blir jättestora och man måste samla mod om och om igen för att lära sig hantera det.

Ändå går det. Vill man tillräckligt mycket så går det. Det finns inga hopplösa fall. Det vill jag tro iaf.
Har man viljan och vågar be om hjälp så finns det faktiskt bra hjälp att få. Man kan komma på fötter trots att man så starkt tror att det är omöjligt.
Men det går!

Och man behöver inte identifiera sig som en dålig människa för alltid pga de problem man haft. Snarare tvärtom. Allt detta har gjort mig till en ödmjuk och ickedömande människa med en stor dos självinsikt.
Iblans rasar jag också nedåt igen och hamnar i dåliga tankar, men oftast går det uppåt. Babysteps, men fortfarande framåt.


Jag hörde en liknelse nyss på teve där dom pratade om att bli ren. En 22-årig kille sa ungefär:

"För att bli drogfri måste man kämpa så jävla mycket hela tiden. Och speciellt i början. Inte bara med drogerna. Det är som att man måste bryta ner sig själv och vara så ensam och nära dödens kant man bara kan, innan kroppen och själen kan få återhämta sig som en ny människa igen"

Förstår ni vilken självinsikt för att bara vara 22 år?
Jag tyckte iaf att det stämde ganska bra. Man måste verkligen göra sig så himla ensam i början. Både ensam fysiskt utan de vanliga vännerna, men också psykiskt. Man måste liksom släppa taget om den man varit, och försöka hitta sig själv och bygga upp något nytt.
Det är inte så lätt som det låter för man måste verkligen GÖRA allt det där. Inte bara tänka det.
Man måste jobba för det, hela tiden.
Men det är ändå helt klart värt det i slutändan.

Det gäller bara att hålla viljan uppe varje dag.
För vill man, då går det.



Alla dagar är inte bra för mig. Men.. även den sämsta dag som drogfri är bättre än den bästa dag i missbruket.
Det är faktiskt sant.

FB.

Alltså Flashback är ju ett riktigt ställe. Börjar alltid skratta när jag läser alla manliga inlägg där, Och ja, jag hänger nog där själv och skriver lite för mycket jag med. Men iaf, detta är rätt typiskt..


En kille frågar i en tråd vad folk tror om att hans polare verkar stöta på hans tjej. Tex har polaren sprutat grädde på hans tjej med en gräddcifon och tjejen fnittrade som en liten flicka och tyckte det var kul istället för att säga ifrån.
Samtidigt kan killen inte förstå varför hans tjej skulle gilla hans polare för polaren bara super och skriker hela tiden. Hmm..

Här är några av svaren:

"Din polare apar sig för att du inte visat han sin plats, han ska fan inte hålla på sådär med din hona, så är det bara. Du behöver ju inte slå han med ett järnrör i plytet direkt, men han vet ändå att det han gör inte håller egentligen. Testar dig kanske?"

Och

"Försök inte göra nåt coolt själv, blir lätt fel. Dra bara till med din redigaste whiskeyröst och förbanna honom nästa gång det sker så gör han aldrig om det. Tänk Thorsten Flinck i Sökarna.
Alfahane handlar inte om fysisk styrka utan om vem som tar för sig mest."

Eller

"antingen säger du ifrån skarpt till henne eller så trycker du upp denna killen mot väggen och visar var skåpet ska stå. Säg åt han att håll sig borta eller så kommer han spy blod resten av livet"

Det var alltså några av svaren han fick.
Stackars trådstartarkillens svar på alla inlägg blev efter att ha fallit för grupptrycket:

"Ja, han är en väldigt svag kille, jag är förmodligen dubbelt så stark. Så fysiskt har han inget att säga till om. Han är feminin. Ser sämre ut än mig. Det enda han gör är att snacka mycket och springa runt och skrika. Nästa gång han försöker något så ska jag ryta till rejält"


Haha, ja vad ska man säga. Jag älskar Flashback med alla sina grottmänniskor!

Favvos!

Iaf, här är två av mina favvosaker just nu.

Den ena är Donna Karans parfym för i år "Be Delicious, fresh blossom". Doftar väldigt mycket bättre än hennes förra tycker jag. Denna är mer somrig och dessutom gör flaskan mig glad för den ser så mumsig ut!

Jag har nästan blivit lite beroende av den här. Och det bästa är att doften inte tunnas ut och blir sådär blaskig efter några timmar. Den blir bara bättre ju längre man har den på sig!

Den andra är Sothys Paris omtalade Sublime lips care, i färgen 11. Rose esquisse.

Dyr dyr dyr, men bra bra bra!

Lagom mycket färg, lagom mycket glans. Sitter kvar länge. Och man kan nästan använda den istället för lipbalm. Perfa!

Dessutom kom den i begränsad upplaga, och en av dessa har moi!

Gädda.

"På 60-talet tog folk LSD och liknande för att göra världen knäpp.

Nu när världen är knäpp tar folk Prozac för att göra världen normal."

Fatta vad mycket folk det finns i hela världen. Och så många ställen. Oftast är jag rätt nöjd med att ha ett par ställen som man drömmer om att se. Men ibland får jag såndär paniklust att man MÅSTE se ALLT fastän man vet att ingen människa i världen hinner se allt, ens under en hel livstid.

Det är egentligen inte för att jag VILL se allt, utan för att det mest verkar vara en oskriven lag att man helt enkelt MÅSTE och SKA hinna med allt.

Kanske dags att börja stressa, nån?

Ähhh chill out.. kan man inte bara ta det lugnt och gilla livet ett tag? Stress förstör ju den bästa av upplevelser.

Jag är helnöjd. Dessutom ska jag faktiskt få åka till Spanien! Eller Grekland. Hur fränt är inte det? Mmmmhmm!!Men mest vill jag åka till Kolmården! :P Jippiekayeey!!

Dessutom finns det sjukt mycket fint i ens närhet som folk är alldeles för blinda för att se. Dom stressar så dom inte ens hinner titta upp i himlen när dom går en promenad. Nej, ögonen ner i asfalten och marsch framåt som en militär.

Har ni glömt att andas, människor?

Förresten, i sommar ska jag på Ufo-spaning! Men jag hoppas egentligen inte att jag får se något för då skulle jag bli så in i bomben rädd.

Ungefär samma med fiske.

I sommar är det första gången jag ska prova på att fiska på riktigt (ja om man tar bort mina försök till att meta när jag var typ tio år då).

Jag tycker det ska bli JÄTTEspännande att fiska! Men jag hoppas att jag inte får nån fisk.

Jo förresten, om det är en gädda. Då ska jag märka fulingen med spritpenna.

Gäddor är typ sjöns ruskigprickar. Hade gäddor varit människor hade dom helt klart varit våldtäksmän och mördare, dvs de lägst stående av oss. Jag hatar gäddor. Äckliga djur! Nästan som spindlar. Nästan..

Ojoj nu ringer M, måste rusa!

6.5 billion people on earth,

and sometimes you just need one.

glömde

Som vanligt glömmer jag alltid att berätta nåt skitviktigt och måste göra ett nytt inlägg.

Igårnatt lyckades jag lösa nästan hela korsordet som var klassat som svårast i en veckotidning! Ett riktigt smart-ass-korsord liksom. Wohoo!! *gangsign*

Att lösa korsord är tantvarning så det skriker om det. Men faktum är att man faktiskt håller hjärnan igång och dessutom blir man smartare och mer allmänbildad. Sådant är faktiskt viktigt även om de flesta verkar tycka att Paris fuck-me-anyone Hilton är viktigare än att vara smart idag.
Well well, JAG vill iallafall bli sedd som en någorlunda bright tjej även om jag inte är den skarpaste kniven i lådan på allt. Men helt lost, det är jag inte.

Nu ska jag lösa ett nytt korsord, mohaha..


Gonatt!

låååångt inlägg.

Har varit en fin dag. Solen lyste och jag har mått ganska bra.

Har spelat en massa gitarr. Och dammsugit. Och lockat håret! Trots att jag inte har speciellt tjockt hår tar det ändå runt 1,5 timme att gå igenom allt barr med locktången. Fatta 1,5 timme, för att vara fin EN kväll. Haha, ibland fungerar vi tjejer konstigt!

Jag och M var ute och åkte bil ett tag ikväll. Trots att jag är riktigt bilrädd så känns det rätt så tryggt att åka med honom nu. Han kör bra och stabilt faktiskt. Dvs sålänge jag sitter i bilen. När han är ensam vet jag att han kör snabbt som en dåre, adrenalinejunkie ;)

Tyvärr slutade kanske inte kvällen så som det var tänkt, men vissa saker går inte att göra något åt.
Ibland får man backa. och det har jag inget emot sålänge det är en bra anledning. Och det var en bra anledning ikväll. Det kommer ju dessutom fler kvällar.

Vi hade dessutom ett grymt bra samtal i hans bil idag. Inte många män som kan ratta bil OCH föra en vettig diskussion samtidigt haha..
Ett sådantdär samtal som gör att man hoppar fram ett skutt. Som gör att man lär känna varandra ytterligare.

Vi kom iaf överens om att vi kan vara säkra på varandras känslor, och att ingen av oss är såndär som ändrar sig över en natt och bara gör slut helt utan anledning.
Jag tror det var bra för oss båda två att få höra att den andre är seriös i sina känslor. Det kändes iaf väldigt skönt för mig att både få höra och säga det till honom.


Över till något helt annat:

Jag är inte en såndär tjej som tycker det är kul att göra killen svartsjuk. I och för sig blir min älskade M aldrig svartsjuk men även OM han var svartsjukt lagd så skulle jag aldrig göra så. Och han försöker inte göra mig svartsjuk heller. Såklart.
Men det är ett fjortisbeteende som jag ser/hör alltför ofta hos bekanta.

Vissa tjejer (och killar) försöker ju verkligen få sin partner att bli sådär tveksam och osäker på om dom duger. Och jag fattar inte varför?!
Så vill man väl inte göra mot någon man tycker om? Varför vill man få den man älskar att bli osäker på sig själv? Wicked!!
Måste vara nåt tattigt försök till att få uppmärksamhet.

Jag får iaf den uppmärksamhet jag behöver av min pojkvän. Och jag är såpass säker i mig själv att jag inte behöver den från andra då.
Han ger mig ju redan allt jag behöver.
Liksom, varför fiska hos andra när jag redan har det bästa? Bara dumt.

Nä, jag tycker det är sorgligt att så många inte inser vad dom har förrän det är förlorat.
Var rädda om varandra!! Hela tiden!
Och för att blanda lite latin med engelska: Carpe Diem to the bone! ;)


Haha blev så fnittrig när jag tänkte på M nyss. har länge funderat vad han påminner om för karaktär och nu kom jag på det!

Det känns som att han är tagen direkt från nån gammal westernfilm där han är den där tysta snubben med cowboyhatten hängande nonchalant på sne och med ett halmstrå i mungipan, haha..
Sådär självklart kaxig bara genom att vara sig själv, men samtidigt beskyddande mot dom han håller nära.
Ja ni vet, sådär riktigt tuff och laidback. Och han får mig alltid att känna mig så speciell. Det är min baby det. Kan man vara annat än nöjd liksom?
Det är skitfränt! :)


Natti.

lejon.

By the way. Jag har en zebra-tischa. Alltså en tröja med en zebra på.
Såg på lindex för ett tag sen att dom har liknande t-shirts fast med ett lejon på. Hur coolt är inte det?!
Jag vill ha ett lejon på bröstet!!
Roaaarrrhh!