Hjälp, jag dör.

Älskade M kom nyss hit. Han har köpt en helt ny gitarr till mig :O
Jag spelar mycket gitarr och har en ganska gammal, söt, och liten gitarr sedan förut, och har i flera år önskat mig en helt ny. Men vem har råd med det liksom.
Så kommer M, på en SÖNDAG dessutom när allt är stäng, med en gitarr till mig!!!
Han har kontakter den mannen. Säger ju att han är min favvo-gangster!

Jag började störtböla.
Sitter här i världens chocktillstånd och vet inte om jag ens vågar spela på den. Bara skakar i kroppen.

Vilken pojkvän jag har. Han är helt otrolig.
Han är så generös med allt, både saker, ord, känslor, komplimanger, kärlek, närhet...

Han är verkligen den enda. Blir man behandlad såhär och har ögon för någon annan, då är man foolish. Inte bara pga av en gitarr, utan med allt. Hela hans sätt att vara gör att jag inte saknar någonting alls. Han sätt att prata, orden han säger, sättet han gör saker på. The one.

Mina känslor går inte att sätta ord på, allting låter så fånigt och klyschigt.
Han har fått hela mitt inre i kaos, allting är upp o nedvänt och det enda jag tänker på är om han mår bra, har det bra. Jag är stolt och så lycklig!

Livet med honom är underbart, fint, roligt, spännande, grymt. Jag önskar mig ingen annastans i VÄRLDEN än till just hans famn.
Jag älskar honom till månen och tillbaks.