NA-möten.

Usch vad jag önskar att det fanns nåt NA-möte i närheten. Jag vet att det skulle vara till så mycket hjälp för mig att få träffa människor som kämpar med samma sak. Dvs, hålla sig borta från droger.
Närmsta möte ligger runt 5 mil bort och jag har varken bil eller körkort. Och bussarna går dit, men inte hem. Synd..

Jag får fin hjälp från människor runtomkring. Speciellt min familj och från M och E..
Det som är så bra med M är att han aldrig är rädd för att prata om det. Han kanske blir orolig men aldrig rädd när jag pratar om att jag har abstinens eller sug. Det är jätteskönt och en stor hjälp!

Jag vill inte prata med mamma för hon blir så orolig och jag vill inte göra henne orolig.
Skulle jag tala om för henne att jag har drogsug så skulle hon bli rädd och kanske tro att jag tänker ta återfall. Och så är det ju inte. Men jag förstår att det kanske låter så i hennes huvud.
Och som sagt, jag vill inte oroa henne.

Men ett NA-möte hade varit bra för mig att gå på. Få prata av sig, och lyssa på andra som sitter eller har suttit i samma sits. Få höra hur de tacklar sitt sug och ja.. sånt är nyttigt. Att känna att man inte är ensam.

Men.. det är tur att jag har M. Inför honom kan jag prata av mig och vara mig själv. Och han får mig ALLTID på bättre tankar, no matter what.
Och det är skönt att jag har ett par guldkorn jag kan skriva till när det blir jobbigt.
Men ibland behöver man någon irl. Jag önskar det fanns det här..


Kram på er!