Älskade M.

Det finns saker man kan tjafsa om som sårar och det ska man inte göra. Men finns nog inget som kan förstöra mellan oss på riktigt mer än två saker.
Den ena saken som kan förstöra allt är hans mardröm (privat) och det kommer INTE att hända, det lovar jag. Det kommer absolut aldrig att hända, det kan jag svära på.

Det andra är att känslorna försvinner.
Och om jag går till mig själv så tror jag seriöst inte att mina känslor kan försvinna. Nu är det försent att backa liksom. Kanske hade det fungerat i början att backa, men aldrig nu. Min kärlek till honom har blivit så stark och ren, sådant försvinner inte bara. Tvärtom så blir den starkare. Det är faktiskt sant.

Jag respekterar honom så mycket, och vill liksom göra ALLT med, för, till, och åt honom. Men allra oftast, för att inte säga jämt, så är det han som gör allt till o för mig.
Han erbjuder mig så otroligt mycket mer än vad jag kan erbjuda honom.

Han skämmer bort mig så till den milda grad att jag sitter och gråter. Jag är såklart inte ledsen, det är inga såna tårar. Men jag känner mig så maktlös att jag inte kan eller ens får visa uppskattning för honom på samma sätt.
Liksom.. med honom lever man i en drömvärld dygnet runt. Svårt att förklara bättre men det är så, tro det eller ej. Man är liksom inte i verkligheten. För honom finns det inga gränser och allt blir spännande, roligt och intressant.

Jag önskar att jag också kunde få ge honom något riktigt fint så att han också får ett FYSISKT bevis på hur mycket han betyder för mig, ett bevis han kan ta på liksom. Precis som jag får av honom.
Han snackar fortfarande om en tröja jag köpte för hundra år sedan, medans han har köpt så mycket till mig under våran tid att vilken prinsessa som helst skulle bli avundsjuk. jag vet helöt seriöst INGEN som blir så extremt uppvaktad både med handlingar och ord.
Pengar är inte det viktiga såklart. Men jag vill så jävla jävla jättegärna ge honom något tillbaks. Jag VILL ju lägga mina pengar på honom men får inte ens bjuda på en middag. Jag vill ju själv!!!
Åhhhh jag önskar att jag kunde köpa en motorcykel till honom!!
Nu köper jag fasiken något till honom fast han inte vill och GÖMMER det. Då måste han iaf ta emot det.

Jag undrar om han förstår att sakerna som jag fått tex idag, är lika mycket värt för mig som om han skulle få tex en motorcykel i present. För det här är saker jag aldrig skulle kunna handla själv.
Och det är just den här känslan, att han, den jag älskar så jävla mycket, lägger ut pengar på MIG som gör att jag gråter.
Fattar ni hur snällt det är?!
Jag känner mig värdefull när han lägger både pengar och ÄKTA känslor på mig. Att känna sig värdefull är en helt ny känsla. Något jag aldrig känt förut på samma sätt.

Nu blev det mycket om pengar och saker men jag är helt överväldigad. Hur många känner ni som får en helt egen dag tillägnad sig själv?
Det har jag fått idag!! *lycklig*

Jag önskar så djävulusiskt mycket att han kunde se igenom mig och se att jag är äkta. Att jag inte har baktankar, att jag aldrig kommer lura honom eller på annat sätt göra honom illa.
Om jag var gjord av glas skulle han åtminstone kunna se med egna ögon att jag kanske inte har pengar eller är speciellt rolig när jag inte gillar att festa osv, MEN att mina känslor är mer äkta än de någonsin varit. Det är så rent och rakt från hjärtat.

Jag trodde inte att kärlek kunde vara såhär fint. Jag trodde inte det...
Min pusselbit... Han har hela mitt hjärta...